Människor som tidvis, eller alltid, levt i tystnad lyfts här fram av historikern Eva Österberg, antingen det var nunnan i det medeltida klostret, bagaren som var stum men kunde tala igen tack vare böner till den heliga Birgitta, barnamörderskan i sin fängelsecell på 1800-talet, gossen i dövstumskolan eller offer för 1900-talets katastrofer, vilka länge förtigits av eftervärlden.

I ett böljande samtal med historien från antiken till nutid försöker författaren ringa in tystnadens rum, situationer, institutionella villkor och verkningar. Tystnad leder associationer till motsatspar som stillhet/buller, hemligt/öppet, privat/offentligt och glömska/minne. Att tiga kan vara en frivillig strategi i mellanmänskliga möten, men en tystnad kan dessutom vara framkommenderad eller fysiologiskt betingad. Den är ett mångtydigt fenomen. Men den bär alltid på en mening som det gäller att tolka.

"En högst givande bok" Erik Bergqvist, Svenska Dagbladet

"Just detta, att så många av tystnadens olika fasetter belyses i Österbergs bok, får den att gnistra. Reflektioner från 'Tystnader och tider' kommer att lysa upp olika aspekter av min egen tillvaro under lång tid framöver." Maria Küchen, Sydsvenskan