Gåtan Sigrid Gillner - Hur kunde en ledande socialdemokrat bli naziststämplad?

Sigrid Gillner (1891-1975) var en pionjär både inom arbetarrörelsen och kvinnorörelsen en stridbar agitator med mottot "rakt genom farligheterna".Som styrelseledamot i socialdemokratiska kvinnoförbundet gav hon ut striddskriften Kvinnorna vantrivas. Hon kämpade fram demokratin i Sverige och blev en av de första sex riksdagskvinnorna. varför tappade hon tron på folket och började attraheras av Hitlers idéer trots att hon aldrig var antisemit?
Fallet Sigrid Gillner är ett unikt tidsdokument och ett fascinerande kvinnoöde.Det är en berättelse om hur drömmar kan förblinda och leda vilse. Det är också en berättelse om kärleken, som övervinner alla motsättningar.
Eva F Dahlgren ärfrilansjournalist och författare. Hon har tidigare utgivit den kritikerrosade boken Farfar var rasbiolog. (2002).

Eva F Dahlgren hade två förebilder under sin uppväxt, sin farfar och Sigrid Gillner - hans väninna från matlaget i 20-talets Uppsala. Om sin farfar utgav hon 2002 den kritikerrosade boken Farfar var rasbiolog, där hon gjorde upp med hans förflutna.

I Fallet Sigrid Gillner försöker hon förstå hur en ledande socialdemokrat kunde attraheras av nazismen. Till grund för boken ligger även denna gång brev och dagböcker.

Sigrid Gillner, (1891-1975), var en av arbetarrörelsens pionjärer. Hon kom in i styrelsen för socialdemokratiska kvinnoförbundetoch satt i Socialistinternationalens kvinnoexekutiv och avancerade till riksdagen. Hon brann för demokratin. Men som idealist kom hon att bli fruktansvärt besviken. Hon ansåg att riksdagsledamöterna bara var intresserade av att skaffa sig egna fördelar. Rätt partibok gav fint jobb. Och nya välavlönade yrken, som partiombudsmän, uppstod. En av hennes närmaste vänner förskingrade kvinnodistriktets partikassa. När Sigrid uppmärksammade detta förklarade Per Albin Hansson att detta måste tystas ner. Sigrid som fostrats till sträng moralist genom sin uppväxt i det religiösa Jönköping stod inte ut utan lämnade riksdagen 1935. Liksom alla andra politiska uppdrag.

Från att tidigare ha hållit brandtal mot nazismen, börjar hon nu fundera på om inte Hitlers demokrati var den rätta. Han predikade idealism och offer, och framförallt att eliten skulle bestämma. Detta var den sanna demokratin, den "germanska demokratin", hävdade Hitler. Sigrid började propagera för allt hon tyckte var bra med nazismen, men fördömde däremot hela tiden antisemitismen. Detta var naturligtvis omöjligt. Hon stämplades som nazist och kallas i pressen hädanefter "Fallet Sigrid Gillner" efter sitt avfall.

Fallet Sigrid Gillner är ett unikt tidsdokument och ett fascinerande kvinnoöde. Boken handlar om hur drömmarna leder vilse. Och om hur varje dröm också innebär en mardröm. Samtidigt som Sigrid Gillner och många andra intellektuella i Sverige lever i en dröm om hur härlig och ideell nazismen är, så får judar och andra uppleva mardrömmen.

Boken är lika mycket en berättelse om kärleken. Om äktenskapet med Sven, som fortsätter sin kommunalpolitiska karriär inom s, men som utåt måste ta avstånd från Sigrid. Genom deras brevväxling får man följa hur de hatar varandra, men ändå älskar. De kan inte skiljas.

Sigrid vaknar till slut. Men för sent. Hon blir aldrig kvitt nazi-stämpeln och blir under resten av sitt liv bojkottad av a-pressen. Hon försörjer sig och får upprättelse som radio- och tv-krönikor i högertidningar. Men psykiskt hämtar hon sig aldrig. Hon drabbas av panikångest och lämnar inte tomten på 30 år.

Ledande socialdemokraten som blev nazist - hur gick det till?

"Att följa Dahlgrens detektivarbete, grävandet i lådorna, är vansinnigt spännande.
Det som gör boken särskilt fängslande är att Gillner inte var någon bifigur, hon umgicks och brevväxlade med, bland många andra, Per Albin Hansson, Elin Wägner, Ellen Key och Hjalmar Branting. ... Dahlgren har ett fantastiskt material och det bidrar till att göra hennes breda berättelse väldigt levande ..."
Norrköpings Tidningar

Eva F Dahlgren hade två förebilder under sin uppväxt, sin farfar och Sigrid Gillner - hans väninna från matlaget i 20-talets Uppsala. Om sin farfar utgav hon 2002 den kritikerrosade boken Farfar var rasbiolog, där hon gjorde upp med hans förflutna.

I Fallet Sigrid Gillner försöker hon förstå hur en ledande socialdemokrat kunde attraheras av nazismen. Till grund för boken ligger även denna gång brev och dagböcker.

Sigrid Gillner, (1891-1975), var en av arbetarrörelsens pionjärer. Hon kom in i styrelsen för socialdemokratiska kvinnoförbundet och satt i Socialistinternationalens kvinnoexekutiv och avancerade till riksdagen. Hon brann för demokratin. Men som idealist kom hon att bli fruktansvärt besviken. Hon ansåg att riksdagsledamöterna bara var intresserade av att skaffa sig egna fördelar. Rätt partibok gav fint jobb. Och nya välavlönade yrken, som partiombudsmän, uppstod. En av hennes närmaste vänner förskingrade kvinnodistriktets partikassa. När Sigrid uppmärksammade detta förklarade Per Albin Hansson att detta måste tystas ner. Sigrid som fostrats till sträng moralist genom sin uppväxt i det religiösa Jönköping stod inte ut utan lämnade riksdagen 1935. Liksom alla andra politiska uppdrag.

Från att tidigare ha hållit brandtal mot nazismen, börjar hon nu fundera på om inte Hitlers demokrati var den rätta. Han predikade idealism och offer, och framförallt att eliten skulle bestämma. Detta var den sanna demokratin, den "germanska demokratin", hävdade Hitler. Sigrid började propagera för allt hon tyckte var bra med nazismen, men fördömde däremot hela tiden antisemitismen. Detta var naturligtvis omöjligt. Hon stämplades som nazist och kallas i pressen hädanefter "Fallet Sigrid Gillner" efter sitt avfall.

Fallet Sigrid Gillner är ett unikt tidsdokument och ett fascinerande kvinnoöde. Boken handlar om hur drömmarna leder vilse. Och om hur varje dröm också innebär en mardröm. Samtidigt som Sigrid Gillner och många andra intellektuella i Sverige lever i en dröm om hur härlig och ideell nazismen är, så får judar och andra uppleva mardrömmen.

Boken är lika mycket en berättelse om kärleken. Om äktenskapet med Sven, som fortsätter sin kommunalpolitiska karriär inom s, men som utåt måste ta avstånd från Sigrid. Genom deras brevväxling får man följa hur de hatar varandra, men ändå älskar. De kan inte skiljas.

Sigrid vaknar till slut. Men för sent. Hon blir aldrig kvitt nazi-stämpeln och blir under resten av sitt liv bojkottad av a-pressen. Hon försörjer sig och får upprättelse som radio- och tv-krönikor i högertidningar. Men psykiskt hämtar hon sig aldrig. Hon drabbas av panikångest och lämnar inte tomten på 30 år.

"Där andra skulle ha fastnat i ampert pekpinneri lyckas Eva F Dahlgren, än en gång, hissa upp en historia ur källaren och förvandla den till ett läsäventyr. ...en bred, böljande krönika som är svår att lägga ifrån sig."
Svenska Dagbladet

"Eva F Dahlgrens berättelse om författaren Sigrid Gillner kryper så nära inpå tiden och människan att man på ett oroande sätt börjar förstå hur det var möjligt."
Dagens Nyheter

"Eva F Dahlgren lyckas levandegöra henens öde genom att sätta det i historiens ljus; det är historia sedd ur ett temperament."
Dagens Nyheter

"Mästerligt om gåtan Sigrid Gillner. ... en briljant bok.
Katrineholms-Kuriren

"Eva Dahlgren har med dessa två lättlästa, spännande böcker lyckats med någonting mycket viktigt: att göra historia begriplig genom att visa hur de individer som var en del av den är lika, och olika, oss."
Helsingborgs Dagblad

"Det är en omskakande och viktig bok. ... Fallet Sigrid Gillner beskriver en tid som varit men tyvärr också en tid som är. Det är en mycket bra och angelägen bok."
Östersunds-Posten

"Fascinerande som personporträtt."
Tidningen VI

"Hennes porträtt av Sigrid Gillner, den socialdemokratiska riksdagskvinnan som blev Hitlerbeundrare på grund av höga - men omänskliga - moraliska krav, väcker sympati och ställer viktiga frågor om demokratins natur."
Landskrona Posten

"Det är ett stycke mänsklig historia som man kan dra sina egna lärdomar och slutsatser av."
Göteborgs-Posten

"Eva F Dahlgren, tidigare känd för boken om sin rasbiologiskt vurmige farfar, har gett oss ett stycke svensk 1900-talshistoria ur ett unikt perspektiv."
Borås Tidning

"Den här boken sträckläser man inte, den tar man in och läser om. Gör det! Den är minst lika bra som den om farfadern, rasbiologen."
Mariestads-Tidningen

" ... en tidsatmosfär som är så tät att man nästan kan ta på den."
Kyrkans Tidning