I boken får du följa med på en historisk vandring i trädgårdsodlandets spår. Hur man tänkt och gjort i hallonlandet, men också hur trädgårdsodlingen förändrats och vilka som varit pådrivarna. På 1700-talet ville staten att bärbuskar skulle odlas för vin. Under 1800-talet tog trädgårdsmästare fram nya sorter. På 1900-talet prioriterades avkastning och idag är det bioteknikbär som gäller.

Tycker du om att läsa om trädgårdsodling och se vackra bilder? Drömmaom en fin trädgård? Eller är du nyfiken i största allmänhet? Här får du följa med på en kulturhistorisk vandring i trädgårdsodlandets spår. Jag visar hur man tänkt och gjort i hallonlandet, men också hur trädgårdsodlingen förändrats övergripande och vilka som varit pådrivarna i processen. På 1700-talet ville staten att bärbuskar skulle odlas för att få fram ett gott vin. Under 1800-talet tog herrar pomologer och trädgårdsmästare fram nya sorter och man importerade hallon. Aldrig har antalet köksväxter och bärväxter varit så stort som då. Smaken var central och med sockerindustrins framväxt kunde bären konserveras och användas till kakor och efterrätter. På 1900-talet reducerades antalet sorter kraftigt. Vid försöksstationer och försöksodlingar runt om i landet togs nya sorter fram och testades. För växtförädlarna var det nya, moderna och rasbiologiska det rättänkta. Det var inte längre smaken som stod i förgrunden utan avkastning och rationalitet. Med kemins hjälp skulle sjukdomar och skadedjur bekämpas, men det lyckades inte riktigt. Vill du odla hallon eller mask? löd den retoriskt hotfulla frågan. Livsmedelsindustrin tog över och husbehovsodlandet minskade. Några opponerade sig och förespråkade ekologiska metoder och under 1960-talet kom vändningen. Idag vill staten att bären ska bli till bioteknikbär. Låter det gott? Hallon är ju nyttigt, eller hur?