Recension
av Rosengädda nästa, Emma Hamberg
Charmig och kärleksfull vuxensaga
Boken ger en riktigt trevlig ”feelgood”-känsla. Emma Hamberg har skrivit en härlig vuxensaga, som det är lätt att tycka om. Huvudpersonerna är tre udda figurer i varierande ålder, men som alla vägrar vara någon annan än de är, även om de avviker från mängden.
Bror är tretton år och helt såld på gamla vintagekläder, Frankrike och skivor av Serge Gainsbourg. Han går klädd i kostym, pratar som en vuxen, och avviker på alla sätt från sina jämnåriga och har inga vänner. Genom väggen hör han sina föräldrar bekymra sig över honom och gräla och han bestämmer sig för att föräldrarna måste få en tid tillsammans utan honom, annars är riskerar han att bli skilsmässobarn. När han konstruerar en webbsida om ett seglarläger på Sandhamn, med massor av aktiviteter i en hel månad så nappar föräldrarna. Enda konstigheten är att avgiften ska erläggas i kontanter, men Bror får ett kuvert med pengar. Egentligen har han sett en annons om att skadade djur kan lämnas till en adress på Södermalm i Stockholm och det är dit han tänker bege sig. Han vill absolut inte bli en normal unge som gillar segling, sport och gruppaktiviteter.
Tessan är tjugonio år och jobbar i en korvkiosk. Hon har hela sitt liv levt på att understryka sin sexualitet, uppknäppta blusar, höga klackar, make up och ett fantastiskt hårburr. Nu kommer verkligheten ikapp henne, hon börjar ifrågasätta sitt liv. Var det så här hon hade tänkt det? Hon tar en titt på sin ständigt otrogne sambo Flatan och inser att hon behöver en förändring. Antingen flyttar de till en annan stad eller skaffar barn. Flatan är helt oförstående – han gillar sitt inrutade liv. Tessan stänger in sig i sin stora garderob, röker och gråter och ringer, som hon tror till sjukvårdsupplysningen. Jane svarar.
Jane är en udda sextioårig kvinna på Södermalm. Hon tar emot skadade och övergivna djur. Ekorrungar får värme och omvårdnad i Janes stora barm. Hon säger resolut till Tessan: Kom hit!
Tessan och Bror anländer nästan samtidigt till Jane och så småningom händer något som gör att de tillsammans åker till Rosengädda. Hamberg berättar charmigt om kärlek och vänskap och att det aldrig är för sent för en förändring i livet. Tessan får utlopp för sitt stora intresse, matlagning. Jag blir riktigt sugen för det låter så gott när hon svänger ihop vad hon hittar i Janes kylskåp och åstadkommer en hel middag.
Jag lägger ifrån mig boken med ett leende i vetskap om att det blir flera böcker om Rosengädda och människorna där.
Mottagen: 21 augusti 2012
Anmäl textfel
