Recension av Känslan av död, Elly Griffiths
Som att träffa en kär vän
Man känner igen sig direkt då man börjar läsa Elly Griffiths fjärde bok om arkeologen Ruth Galloway, "Känslan av död". Det känns som att träffa gamla bekanta som man visserligen inte träffat på ett tag, men som man har längtat efter att få spendera några trevliga och händelserika timmar tillsammans med.
Det är också här Elly Griffiths styrka ligger tycker jag, i personbeskrivningar och relationer. Det är för att få träffa personerna i böckerna igen som jag redan nu längtar efter nästa del i serien, inte för att intrigen i sig är så rafflande.
Sedan tycker jag om Elly Griffiths språk. Det är ett driv i berättandet som känns fräscht och det känns som om att hon verkligen tycker om och månar om sina karaktärer. Efter de här fyra böckerna har det framträtt omsorgsfulla porträtt av inte bara Ruth Galloway och kommissarie Nelson, utan även av de andra personerna vi lärt känna, som till exempel druiden Catchbad och Nelsons kollegor Clough och Judy.
I "Känslan av död" hamnar Ruth Galloway i en mordutredning som till en början verkar vara en ren olyckshändelse. Då hon anländer till ett historiskt museum i Norfolk för att närvara vid öppnandet av en kista som tros innehålla kvarlevorna av en medeltida biskop, hittar hon intendenten död bredvid kistan.
Mystiken tätnar när sedan ägaren till museet även han dör efter svåra plågor och hallucinationer, och kommissarie Nelson blir svårt sjuk.
Personligen är jag nog lika förtjust i Nelson som jag är i Ruth, och jag tycker därför det är lite synd att deras relation inte är lika mycket i fokus i den här boken som i de tidigare.
Ruth själv hamnar inte lika mycket mitt i mordutredningen i "Känslan av död" som i det tidigare böckerna även om hon självklart rör sig i närheten, men det tycker inte jag gör någonting alls. Tvärtom känns det mer trovärdigt med en arkeolog som inte utsätts personlig livsfara i varje bok.
Summan av läsningen är den att jag njöt precis lika mycket av att läsa fjärde som första boken om Ruth Galloway och ser med spänning fram emot del fem.
Mottagen: 23 mars 2012
Anmäl textfel