LitteraturMagazinets recension av Lammen från Le Mans, Elisa Rossholm
När lammen låter
De har figurerat i böcker och pjäser, filmer och vetenskapliga artiklar. Deras gärning skakade om ett samhälle och satte spår i dess kultur. De gåtfulla systrarna Papin är tillbaka, nu som serieroman.
Tecknaren Elisa Rossholm är konstvetare och har tidigare gjort bildberättelser baserade på Mary Wollstonecrafts resa i Skandinavien och på Victoria Benedictssons dagböcker.
I ”Lammen från Le Mans” vrider Rossholm åter igen tillbaka klockan. Hon tar oss till den franska provinsstaden Le Mans. Året är 1913 och systrarna Emilia, Christine och Léa bor med sin utarbetade mor och försupne far i ett hus vars fönsterspröjsar kastar skuggor inåt i rummet som avtecknar sig som ett burgaller på det kala trägolvet. Familjen splittras som en följd av de sexuella övergrepp fadern utsätter den äldsta systern för.
Emilia och Christine förs till en klosterskola, minstingen Léa växer upp hos en farbror. Åren rullar på, kriget kommer och går. Emilia blir kvar medan Christine lämnar de välvda klostersalarna för en tjänst som hembiträde hos familjen Lancelin. Hon har tagit ett steg ut i världen men under husmödrarnas vassa blickar och ständiga övervakning är hon ändå avskärmad från den. Med en fjorton timmars arbetsdag och bara en halv dag ledig i veckan är det en tillvaro som gränsar till livegenskap.
Det är med färgpennor, blyerts, collage och en minutiös detaljrikedom som Rossholm återger systrarnas öde. Texten är tydlig men sparsam. Bilderna talar ofta för sig själva och överallt finns fåglarna, inspärrade och fria. Som sällskap, tröst, budbärare, medfångar, vägvisare. Valet av just färgpennor understryker det barnsliga, aningslösa. När så två av systrarna återförenas blir det upptakten till ett mord som slår omvärlden med häpnad. Hur kunde två beskedliga, anspråkslösa och tystlåtna kvinnor vara kapabla till så brutala och hänsynslösa handlingar?
Morden löstes på plats men mordgåtan lever kvar. Systrarna satte spår bland franska intellektuella och i den tecknade epilogen talar de ut: psykoanalytikern Lacan; dramatikern Genet, vars pjäs "Jungfrulekar" bygger på händelsen; författarna Simone de Beauvoir, och Jean-Paul Sartre som var årsbarn med Christine. Ekon efter lammen från Le Mans ljuder än.
Mottagen: 26 juli 2017
Anmäl textfel