Recension
av Jag hör icke till något läger, Elisa Rossholm
Strålande seriebiografi om ett författaröde
Rossholms bok ”Jag hör icke till något läger” är inget konventionellt seriealbum. Istället möter vi citat ur Victoria Benedictssons dagböcker, illustrerade med collageteknik.
Benedictsson är en av dessa unga döda, tragiska självmördare – och just därför en av de mer hågkomna av det sena 1800-talets kvinnliga författare. Rossholm är alltså ännu en i raden av dem som skriver om Benedictsson, men hon gör det med bravur. Just genom att låta Benedictsson komma till tals i citat och sedan tillfoga en subjektiv, konstnärliga tolkning genom de välgjorda bilderna uppnår Rossholm något som få andra Benedictsson-skribenter ens har kommit i närheten av.
Det här är inte bara bra. Det här är en riktigt stark läsupplevelse, som trots sitt korta, fragmentariska format når längre än det mesta andra. Rossholms bok blir en av mina mest fulländade läsupplevelser i seriegenren på mycket länge. Genom en full koll på sitt konstnärliga uttryckssätt och en balans mellan ord och bild, omfång och ambitioner har Rossholm skapat en bok som är nästan perfekt och som kommenterar Benedictssons liv och död utan att falla i några av de alltför vanliga fällorna.
Det enda tråkiga är att läskretsen lär vara ganska liten, men å andra sidan – de som faktiskt hittar till och läser den här boken vet vad alla andra har gått miste om.
Mottagen: 23 augusti 2012
Anmäl textfel
