LitteraturMagazinets recension
av Allting gott och alldeles för mycket, Edward Blom
Högtravande, studentikost – och alldeles underbart!
Edward Bloms kokbok är, precis som titeln anger, alldeles för mycket. Jag tänker att det kanske är ett skämt – tills jag börjar läsa.
Flertalet av de kokböcker som ges ut idag brukar innehålla följande:
Ganska avskalad layout och moderna typsnitt
Bilder på vacker natur och fina råvaror
Ganska fräscha, måttliga och hälsosamma recept
Snyggt upplagda rätter
Edward Bloms kokbok är, precis som titeln anger, alldeles för mycket. Åt andra hållet. Typsnitt och layout påminner om finare kokböcker som de såg ut någon gång mellan 1960 och 1980. Bilderna är fullpackade med mat och människor, medaljongtapeter, finserviser, ölstop och porslinsfigurer - inga öppna fält i trolsk morgondimma här inte! Rätterna är inte av det vackra slaget, de är mest bruna och den piffiga persiljekvisten lyser med sin frånvaro. Och hälsosamma recept? Nja, en bok med tips som "undvik att kombinera recept så att det blir mer än 3 dl grädde per person, folk blir för dästa annars" skulle jag inte placera i kategorin hälsa.
Jag tänker att det kanske är ett skämt – tills jag börjar läsa. För då kan jag inte sluta. Författaren besitter en stor kärlek till mat och matlagning, en mängd roliga anekdoter men framför allt massor av kunskap om råvaror, historia, etikett och tillagning. Dessutom bjuds det mycket personligt tyckande kring hur man åstadkommer en lyckad bjudning, vad man ska dricka till en räkmacka och varför det ska vara tjugo ostar på ostbrickan istället för tre. Boken är indelad i kapitel med namn som "Vegetarianerna anfaller", "För dig som har tjänstefolk" och "Det glada 1800-talet". Språkligt är det högtravande på ett lätt studentikost och ganska underhållande vis. Det är omöjligt att inte ryckas med, oavsett vad man tycker om recepten eller bokens utseende.
Jag har svårt att föreställa mig något festligt tillfälle då jag kommer att använda den här boken, sydtysk hare och hummeraladåb går nog inte hem bland mina bekanta. Men jag är samtidigt glad att det finns människor som Edward Blom som vill bevara och sprida dessa recept så de inte faller i glömska, allt blir så mycket roligare med variation. Däremot kan jag mycket väl tänka mig att titta i den här boken när mer vardagliga middagar ska tillagas, till exempel kroppkakor, grytor och färsbiffar. Då tror jag nämligen att den här boken kan bidra till en större smakupplevelse än de gamla vanliga baskokböckerna. Och "Edwards kulinariska budord" ska jag nog rama in och hänga i köket.
Det är svårt att hitta ord att beskriva den här boken, det ska medges. Titeln "Allting gott och alldeles för mycket" säger egentligen allt som finns att säga. En välkommen färgklick, om än brunmurrig, i årets utgivning.
Erika Wallman
Mottagen: 11 september 2013
Anmäl textfel
