1791 häktas en ung kubanska som kallar sig själv för ”monstret av extraordinär vällust”. Hon fängslas och hennes texter hamnar i inkvisitionens arkiv över brott mot den rätta tron. Två hundra år senare hittar idéhistorikern Edda Manga av en slump dessa texter i Madrid. Det blir upptakten till ett sällsamt möte mellan kolonial historia och postkolonial teori.

Edda Manga återvänder till upplysningstidens brokiga Havanna och undersöker de intrikata teologiska spörsmål som får detta monster av extraordinär vällust att blottlägga den (post)koloniala ordningens inre spänningar.

Gudomliga uppenbarelser och demoniska samlag ställer frågor om västerlandets historiska självbild, om maktens uteslutningsmekanismer och om relationen mellan kanon och excentricitet. Vad händer om man väljer att ta den häktade kvinnans texter – som makten och traditionen dömer ut som brottsliga, perversa, lögnaktiga – på allvar? Vad händer om hennes uppenbarelser – om demoniska samlag och den nya moralen – läses som verkliga anspråk på mystisk auktoritet?

Mangas excentriska idéhistoria utsätter vår egen kanon för en veritabel dekonstruktion genom att låta den fängslade kvinnans uppenbarelser tränga sig rakt in i teologins och filosofins själva högborg.

Gudomliga uppenbarelser och demoniska samlag har belönats med Vitterhetssamhällets pris för unga historiker: ”en ung historiker men sinne både för tålamodsprövande arkivarbete och djärva tolkningar.”

"Hon har avhållit sig från att läsa de över 200 år gamla breven och protokollen på det sätt som för en nutida läsare antagligen ligger närmast till hands, det psykoanalytiska. Hon har i stället valt att läsa Cecilia Rodríguez på samma sätt som man läser erkända filosofer som Kant och Hegel."

(Eva Bäckstedt, SvD)

Edda Manga är idéhistoriker och kulturskribent, verksam i Göteborg och Uppsala.