LitteraturMagazinets recension
av Wade Bradford, Dinosaurien på 13:e våningen
Lagom rolig berättelse med störande inslag
”Dinosaurien på 13:e våningen” av Wade Bradford med illustrationer av Kevin Hawkes är en barnbok i det stora formatet. Den innehåller lustiga helsidesstora bilder med förklarande text. Berättelsen är fantasifull, men det finns detaljer som stör.
En mycket sömnig man, herr Snark, har bokat rum på ett hotell. Just som han ska lägga huvudet på kudden hör han ett pip. En mus ligger där! Piccolon försöker hjälpa honom, men i varje nytt rum som herr Snark blir anvisad finns något som stör. För det mesta är det ett djur. Snark blir mer och mer irriterad. Först uppe på trettonde våningen kan han somna.
Boken ska passa åldern tre till sex år. Jag testade på en treåring och en femåring. De verkade tycka handlingen var lite rolig, men de bad mig inte att läsa en gång till. Jag undrar om barnen i det nedre åldersspannet hajar poängen på slutet. För de lite äldre blir det nog för mycket bilderbok och för lite text.
Tyvärr har Lind & Co som översatt boken – ingen översättare är nämnd – låtit ett par korrekturfel slinka in bland de stora bokstäverna. Ordvalet är inte heller alltid det bästa. Själv skulle jag byta ut piccolo mot receptionist. Vem säger piccolo nu för tiden? Fast då skulle han förstås inte ha en så lustig kostym. Jag blir som herr Snark irriterad av en del saker. Utgåvan känns inte helt genomarbetad.
Mottagen: 13 juni 2019
Anmäl textfel
