Recension
av Ingen du känner, Christina Waldén
Om att giftas bort mot sin vilja
När Aida och Fatma skiljs efter skolavslutningen i nian lovar Fatma att hon inte ska bli bortgift när hon åker med familjen till hemlandet Turkiet. Vad tror Aida, egentligen? Fatmas föräldrar är civiliserade, de kommer aldrig tvinga henne till något hon inte vill. När Fatma följer med sin mamma till flera klädbutiker för att prova en fin klänning frågar Fatma vad hon ska ha den till. ”Till förlovningsfesten”, svarar mamman utan att möta Fatmas blick. Hon ska alltså bli bortgift mot sin vilja.
Christina Wahldén har gett ut många böcker, och de som vänder sig till ungdomar handlar om någon form av brott. Som exempel kan nämnas ”I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig” och ”Kort kjol”. I denna bok handlar det om tvångsgifte i en kultur som inte är lik den de flesta i Sverige lever i. Därför blir det som en kulturkrock när man får sätta sig in i Fatmas månader efter grundskolans slut. I en semesterresa som vänds till en mardröm då en gammal gubbe blir en omyndig flickas man. Boken berör, jag vill göra något åt dessa arrangerade äktenskap som verkar helt idiotiska, jag vill hjälpa till när ingen annan gör det, och jag vill stötta unga flickor som hamnar i samma situation om Fatma.
Christina skriver med starka budskap och handlingar, vilket gör att jag som läsare lätt blir berörd av historierna, som bygger på många flickors vardag. Jag är dock inte helt förtjust i sättet Christina skriver. Det är något barnsligt över det, och ibland saknar jag faktiskt transportsträckor. Hur ser det ut i Turkiet? Vilka ingår i Fatmas nya familj? Många frågor lämnas olösta, även om historien gott och väl kommer fram ändå. Man kanske kan säga att genom att läsa Christina Wahldéns böcker får man en liten inblick i många brott och svårigheter som är många människors vardag. Det tycker jag är intressant, men frågan om hur man själv kan hjälpa till lämnas obesvarad.
Första meningen: Andas in!
Gillar: Att man får en inblick i problemet om tvångsäktenskap.
Gillar inte: Jag tycker det är barnsligt skrivet ibland.
Mottagen: 27 maj 2012
Anmäl textfel
