Självupptagen, taktlös och oemotståndlig gör Euthanasia Bondeson entré på den svenska deckarscenen. Spelplatsen är London 1851, året för den stora världsutställningen. Tillsammans med en walesisk polisinspektör går den svenska succéförfattarinnan på jakt efter sin sköna sällskapsdam, som försvunnit bland Londons trånga gränder. Där möter hon tiggare och slinkor, konstnärer och societetsskönheter, alla aktörer i den moderna storstadens spel av dunkla drifter och växlande begär. Men vem är ond, vem är god? Vem är man, vem är kvinna?
Med fladdrande kjolar banar tant Euthanasia väg på de gator, där Sherlock Holmes skulle vandra först en mansålder senare.

Carina Burman har gjort sig ett namn som skicklig pastischör av äldre tiders språk och stämningar. Hon debuterade 1993 med romanen Min salig bror Jean Hendrich, som handlade om skalden Kellgren.

Självupptagen, taktlös och oemotståndlig gör Euthanasia Bondeson entré på den svenska deckarscenen. Spelplatsen är London 1851, året för den stora världsutställningen. Tillsammans med en walesisk polisinspektör går den svenska succéförfattarinnan på jakt efter sin sköna sällskapsdam, som försvunnit bland Londons trånga gränder. Där möter hon tiggare och slinkor, konstnärer och societetsskönheter, alla aktörer i den moderna storstadens spel av dunkla drifter och växlande begär. Men vem är ond, vem är god? Vem är man, vem är kvinna?
Med fladdrande kjolar banar tant Euthanasia väg på de gator, där Sherlock Holmes skulle vandra först en mansålder senare.

Carina Burman har gjort sig ett namn som skicklig pastischör av äldre tiders språk och stämningar. Hon debuterade 1993 med romanen Min salig bror Jean Hendrich, som handlade om skalden Kellgren. Den följdes av Den tionde sånggudinnan (1996), Cromwells huvud (1998) och Islandet (2001). 2001 publicerade hon sin stora biografi över Fredrika Bremer efter att tidigare ha givit ut Bremers brev (1996).