Andrea Doria beskrevs i annonserna som osänkbar. Den 25 juli 1956 var hon på väg över Atlanten med destination New York. Dimman låg tät.
Samma dag hade Stockholm lämnat New York på väg mot Göteborg. Sent på kvällen upptäckte man på radarn ett fartyg som närmade sig. Ombord på Andrea Doria hade man också upptäckt Stockholm men trodde att man skulle passera varandra med god marginal. Men då dimman lättade upptäckte man något katastrofalt: man befann sig på kollisionskurs. Dånet då de båda fartygen slog ihop var öronbedövande.
Snart stod det klart att det var Andrea Doria som hade tagit den största skadan. På morgonen dagen efter gick hon till botten. De flesta ombord hade då räddats, men 56 följde henne i djupet.
I Andrea Dorias undergång berättar Britt-Marie Mattsson om kollisionen, räddningsaktionen och det rättsliga efterspelet till den uppmärksammade olyckan – sin tids Titanic. Hon har intervjuat flera av de överlevande för denna bok, varav några ger hittills okänd information om händelseförloppet. Boken är rikligt illustrerad i svartvitt.