Våra experter hjälper dig eftersöka "Bohuslän i mitt hjärta" - utan extra kostnad

Glansholms Antikvariat har många tusentals böcker på lager - och över 10 miljoner böcker hos våra underleverantörer. Vi har en unik service till dig - efterlys boken och våra experter eftersöker den åt dig och återkommer inom några dagar.

Vad kommer boken att kosta? Normalpriserna för efterlysta böcker ligger mellan 120 kr och 380 kr beroende på utgåva, skick, tillgång, etc. Vi kan inte lämna ett pris förrän vi bedömt det enskilda exet. Har vi boken inne kan det ibland bli billigare och rariteter har ofta ett högre värde, att en bok är kostsam hindrar oss inte från att eftersöka och reservera den för våra kunder.

Är en efterlysning bindande? Nej, naturligtvis får du se bild, pris och skickbedömning innan du bestämmer dig. Men en efterlysning innebär ofta att vi låter ta in boken på lager och vi är därför naturligtvis tacksamma om du är seriöst intresserad och återkommer när vi kontaktar dig via epost.

Vänligen gör en efterlysning per bok! Varje bok behöver ett eget referensnummer för att vi ska kunna hantera efterlysningen.

Vi behandlar inte efterlysningar av ordinarie kurslitteratur.

Efterlys "Bohuslän i mitt hjärta"

Bohuslän i mitt hjärta

Av Bohusläns museums förlag

Bok- presentation:	Bohuslän i mitt hjärta
Författar- presentation:	Bohusläns museums förlag

En plats i mitt hjärta var namnet på det berättarprojekt och skrivartävling som utlystes av Bohusläns museum hösten 2005. Många bidrag kom in, från både barn och vuxna, som vittnade om kärleken till ett ställe, en plats där man kunde få njuta stillhet, ha roligt och att trivas på. Vinnare korades bland de yngre deltagarna med prisutdelning och hedersomnämnanden våren 2006. Arkeolog Barbro Lindh skriver i En plats i mitt hjärta om berättarprojektet och om ett av bidragen i När man skuttat här som barn…om en plats på Härnäset med en stenstad i lekformat.

Samtliga bidrag kommer att finnas tillgängliga i Bohusläns museums nya permanenta utställning Utgångspunkten som öppnar sommaren 2007. Utgångspunkten är ingen traditionell utställning, utan ska fungera som en lots ut i natur- och kulturlandskapet, där man via information i besöksdatorer ska man kunna planera sin egen utflykt till det bohuslänska kulturarvet. Tanken är att denna årsbok ska ge en försmak av vad som bjuds därute i form av kulturhistorisk bebyggelse, förhistoriska lämningar och det immateriella arvet i form av lokala sedvänjor och bruk. Allt som allt en levande och föränderlig historia.

Därför är det naturligt att det är museets kulturmiljövårdare, arkeologer och byggnadsantikvarier, som fattat pennan i årets Bohuslän.

En plats med guldkant är Hamburgsund. Arkeolog Linnea Nordell skriver i sin artikel Guldet i Hamburgsund om ett fynd – en spiral av guld – som upptäcktes vid ledningsgrävning 2004. Kvillebygden är Bohusläns rikaste trakt vad gäller arkeologiska guldfynd. Det är ett spännande område som inte bara är rikt på guld, här finns 1400 registrerade fornlämningar: hällristningar, gravfält, fornborgar, det kända Hornbore slott och mycket annat.

I Offerplatsen på Bufjället berättar arkeolog Robert Hernek om Porsås kyrka i Bullarbygden, förhistoriska lämningar som fascinerade skollärare Karl Sjöblom och andra lokalhistoriker i början av förra seklet. Lämningarna är lika intressanta och fantasieggande idag och väl värda ett besök.

Det heter ju ”kyrkan mitt i byn” och kyrkplatsen är en plats som betytt mycket för bygden i alla tider. Byggnadsantikvarie Tomas Brandt berättar i Bohuslänska medeltidsbilder i sten om kyrkorna i Bärfendal och Bottna och deras bildvärld.

Om Sjöbodar och kustsamhällen i ständig förvandling skriver byggnadsantikvarie Katarina Andersson om dessa anspråkslösa byggnaders form och funktion och om museisjöbodar öppna för allmänheten.

Byggnadsantikvarie Helen Carlsson ger oss en bred exposé över byggnadsskicket i Bohuslänska gårdar och hur bebyggelsen förändrats från 1700-talet och framåt. Gör gärna en utflykt till gårdarna Dalen, Guddehjälm eller någon annan hembygdsgård i närheten!

Anders Gustavsson, som är etnologiprofessor i Oslo och således inte direkt knuten till BM, har studerat Nationaldagsfirande och årshögtider i ett norsk-svenskt perspektiv och kunnat konstatera att broderfolken skiljer sig åt. Inställning till flaggning och vad man firar har sina rötter i historien och där är bohusläningarna – sitt norska ursprung till trots - lika svenska som svenskarna på andra sidan gamla riksgränsen.

Och till sist - eftersom BOHUSLÄN är Bohusläns museums och Bohusläns hembygdsförbunds gemensamma årsbok, finns också rapporter från verksamheterna 2005 och 2006 att studera.

Viveka Overland

redaktör

Utgåvor

Anmäl textfel