LitteraturMagazinets recension
av Stockholms undergång, Anders Fager
Stockholm går under – igen och igen
De tio författarna använder både traditionella och nyskapande metoder när huvudstadens undergång skildras i tolv skräcknoveller.
I fiktionen har mänskligheten gått under på otaliga sätt, inte minst på senare år. Det är miljökatastrofer, virus, zombies och annat som orsakar undergången. Skrivarkollektivet Fruktan utsätter i sin skräckantologi människorna i huvudstaden för diverse katastrofer.
De tio författarna i Fruktan har komponerat en intressant mix av skräcknoveller. Dessutom har de dragit in ett lite kändare namn i sammanhanget, Anders Fager. Hans berättelse ”Fem timmar” handlar om att en meteor är på väg att träffa någonstans i Stockholmsområdet. Det är en avslutning på samlingen som smäller högt.
Boel Bermann är den enda som har med två noveller i samlingen och de är väl värda sin plats. ”Råttorna” är till form och innehåll som en modern ”Råttfångaren i Hameln”. Med ett korrekt akademiskt språk redogör en besviken forskare för hur man har tänkt sig att få råttorna i Stockholm att försvinna. Det är en kort men riktigt kuslig novell som visar hur gamla fasor kan väcka ny skräck i nutida läsare.
De noveller som tar fasta på gamla skräckteman som vampyrer, zombier och virus lyfter inte riktigt. Visserligen finns goda ambitioner att hitta nya vinklar på beprövade ämnen, men det känns lite uttjatat. Istället är det andra historier som känns mer intressanta. När man trodde att det inte gick att komma på fler sätt att ta livet av mänskligheten lyckas Fruktan göra just det.
Vad sägs till exempel om en fantastisk regnbåge som visar sig över Stockholm och inte bara dagtid? Eira A. Ekres regnbåge är full av färger, men avslöjar också färglösheten i den vanliga världen. Panik bryter ut och foliehattar tas på när fenomenet ska förklaras. Mitt i allt befinner sig Tom som gör allt för att inte störa sin mamma som inte är så bra på att ta hand om honom. Han fascineras av regnbågen som verkar suga upp alla andra färger, men som också verkar dra till sig människor på ett ovanligt sätt.
Någon vecka innan utgivningen av ”Stockholms undergång” var det som om Fruktan hade ordnat avancerad marknadsföring med nyheter om råttor och kraftiga oväder. Det finns också en del igenkänning i boken för den som är hemma i staden oavsett vilken tid det utspelar sig i. Författarna skyr dock inga medel för att krossa bilden av den vackra huvudstaden.
Det ges ut en del antologier till svenska skräckläsare och det är ett smart grepp att använda Stockholm som tema för samlingen. Kollektivet sticker ut och ”Stockholms undergång” håller bra klass. Flera av författarna i samlingen kommer säkert att höra talas om sig i genren framöver.
Mottagen: 20 augusti 2014
Anmäl textfel
