Ur Alla har ett hungrigt hjärta:

"- Det var ett misstag. Sorry. Problemet är inte bara Katrine, säger jag.

- Nej, säger han. Det är väl det som är problemet. Men det är väl ingen idé att snacka mer om det. Eftersom du säger att det var ett misstag, menar jag.

- Nej ... säger jag, och är förvirrad. Är han smartare än jag, har han fattat hela grejen? Eller vad är det?

- Jag tycker om a

Ur Alla har ett hungrigt hjärta:

"- Det var ett misstag. Sorry. Problemet är inte bara Katrine, säger jag.

- Nej, säger han. Det är väl det som är problemet. Men det är väl ingen idé att snacka mer om det. Eftersom du säger att det var ett misstag, menar jag.

- Nej ... säger jag, och är förvirrad. Är han smartare än jag, har han fattat hela grejen? Eller vad är det?

- Jag tycker om att köra, säger Erik. Då slipper jag tänka. Kan jag köra dig någonstans? Eller ska vi bara åka en liten sväng?

- Jag vill egentligen till Oslo, säger jag utan att låta orden passera hjärnan.

Hade det inte varit för att jag är så jävla rädd för det jag snart måste berätta för honom så hade jag frågat honom om ... nej."

Bjørn Sortland, född 1968, är med en gedigen produktion på sitt samvete en av Norges mest uppskattade barn- och ungdomsbokförfattare. Alla har ett hungrigt hjärta har belönats med Norges kritikerpris.

Pressröster om Bjørn Sortlands Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? (2008):

Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? är en ovanlig liten bok, snabbt utläst, länge kvar som en sorgens skärva, en Astrid Lindgrensk Sorgfågel han som sjunger så vackert att man inte kan låta bli att lyssna, hur sorgligt det än är.

Lotta Olsson, Dagens Nyheter

Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? är en bok bortom ålderkategorier och genregränser. Den kan läsas med största personliga och litterära behållning av både unga och gamla vuxna, och alla däremellan. Av alla som älskat, som förlorat kärleken, eller aldrig givit upp hoppet om att vinna den.

Björn Gunnarsson, Helsingborgs Dagblad

Läs, gråt och njut.

Lena Kjersén, Västerbottens-Kuriren