LitteraturMagazinets recension av Satans Dostojevskij, Atiq Rahimi
Suggestiv berättelse som skildrar människors olika villkor
Atiq Rahimi har i sin nya roman skrivit en modern ”Brott och straff” som utspelas i Kabul. Rassul är huvudpersonen som följer i spåren av Raskolnikov, Fjodor Dostojevskijs klassiska romanfigur.
Brottet är bekant när Rassul i första kapitlet av ”Satans Dostojevskij” mördar pantlånerskan nana Alia.
Omedelbart när Rassul begår mordet på nana Alia är han medveten om likheterna med ”Brott och straff”. Hans motiv för mordet är det gamla vanliga; kärlek och pengar. Genom att mörda nana Alia vill han befria fästmön Suphia från den tvivelaktiga verksamheten som bland annat innefattar prostitution. Några rikedomar får han inte med sig, men det försvinner ändå pengar och smycken i samband med mordet. Var det den okända kvinnan i blå tchadari som tog dessa och vem är hon?
När Rahimi jämför Rassuls och Raskolnikovs öde ser man både likheter och skillnader. Brottet är detsamma, liksom huvudpersonernas kval. Men det blir också tydligt att synen på brott och straff inte är likadan i alla samhällen och tider. Rassul tyngs av skuld och vill lämna över sig själv för att ta sitt straff. Det visar sig absurt nog vara lättare sagt än gjort.
I det krigshärjade Afghanistan är ett mord inte särskilt uppseendeväckande. Istället är det andra förseelser som gör att myndigheterna reagerar och griper Rassul. Inte minst ifrågasätter han tillståndet i samhället och utmanar traditionella föreställningar.
Läsupplevelsen förhöjs om man har ”Brott och straff” aktuell i minnet, då referenserna till den är många. Men det går naturligtvis att uppskatta ”Satans Dostojevskij” ändå. Berättelsen rymmer flera aspekter av hur rättvisan och människors villkor ser ut i ett kaotiskt samhälle. Personliga relationer har stor betydelse för hur man bedöms och döms. Det är dock inte alltid lätt att veta vem som är ens vän.
”Satans Dostojevskij” är en suggestiv berättelse där man aldrig är helt säker på vad som är verkligt. Rassuls egna drömmar och fantasier som påverkas av såväl ånger som haschrök är hela tiden närvarande i skildringen. Det gör läsningen både intressant och oförutsägbar.
Mottagen: 18 april 2013
Anmäl textfel