LitteraturMagazinets recension
av Min första fågelbok, Anja Baklien
Lärorrikt och spännande om våra vanligaste fåglar
Anja Baklien har skrivit flera böcker om olika saker man kan spana på i naturen, alltifrån stjärnbilder till strandfynd och insekter. Böckerna är lärorika och uppmuntrar läsaren att vara aktiv i naturen. Jag har saknat en fågelbok och till slut kom den.
Just fåglar har vi alltid runt omkring oss i Sverige oavsett om vi är i skogen, på stranden eller i stan, de är lätta att upptäcka jämfört med insekter och jakten kräver inte lika mycket tålamod som stjärnbilderna. Det är inte ett omöjligt uppdrag att försöka hitta nästan alla fåglar i boken under ett sommarlov.
Fåglarna i boken är de vanligast förekommande i hela landet. Den innehåller inte sådant som fjällripor och sällsynta rovfåglar – hur vackra de än är så skulle uppdraget att hitta dem alla ta död på lusten ganska snabbt. De fåglar som är svårast att hitta och därmed bocka av är ugglan och tranan, därefter kanske domherren och ormvråken. I övrigt innehåller boken många sjöfåglar, kråkfåglar och de flesta småfåglar som trängs vid fågelbordet om vintern. Visst är det roligt att lära sig mer om sällsynta fåglar men jag uppskattar hur Anja Baklien hittat roliga fakta även om de vanligare fåglarna så att också de känns spännande.
Fåglarna är indelade i kapitel utifrån i vilken miljö det är lättast att hitta dem; vid vatten, i skogen, i städer och parker och på myrar. Varje fågel har ett uppslag där ungefär hälften är text och hälften består av tydliga bilder. Just bilderna är ovanligt bra i alla Bakliens böcker och vi använder dem oftare än andra uppslagsböcker och fältfloror för att ta reda på vad det är vi hittat när vi varit på utflykt. För varje fågel finns en kryssruta att fylla i när man har hittat den i verkligheten och en rad där man skriver när man såg den. Jag saknar en rad där man skriver var man såg den, det skulle hjälpa minnet och göra boken roligare att spara och bläddra i längre fram. Kanske även några tomma blad där man kan fylla i extra roliga strapatser?
Faktaurvalet är väl avvägt, det är inte för teoretiskt men samtidigt lär man sig mycket om föda, bon, parning, kännetecken och olika typiska beteenden. Är man bara vetgirig så kan man ta till sig det här även om man bara är fyra-fem år gammal, men boken funkar även långt upp i åldrarna.
Erika Wallman
Mottagen: 28 april 2014
Anmäl textfel
