Recension
av Koltrasten som trodde att den var en ambulans, Anders Mildner
En bok om ljud och oljud
Anders Mildner skriver initierat om hur ljuden har förändrats runt omkring oss. Vad som har följt oss genom århundradena är att de mera välbeställda har kunnat designa sin ljudmiljö, medan de fattigare bor i bullrande områden. Han påpekar också att denna vår ljudmiljö inte tas på allvar av politikerna.
Ändå vet vi att en störande ljudmiljö försämrar vår hälsa, försämrar koncentrations- och inlärningsförmågan, höjer blodtrycket och ökar stressen. Det är en miljö- och folkhälsofråga och det gäller våra barns framtid. Klassresan börjar kanske inte i klassrummet utan i ljudmiljön!
Det här är boken om ljud i vår närmiljö, och vad det är vi definierar som tystnad. Vi går ut i naturen och upplever naturens ljud som lugnande - tystnaden omger oss. Men det är inte tyst, fåglar kvittrar och vinden susar i träd och i gräs. ”Tystnaden” störs av människans ljud, ett flygplan eller en helikopter släcker tillfälligt ut naturens ljud. För det är vad vi gör, vi släcker ut ljud med ett högre ljud. Vi föddes till en värld full av ljud. I ett ljudisolerat, tyst rum upplever och hör vi blodet pulsera i vår kropp. De flesta av oss upplever vågornas kluckande som avslappnande och njutbart, kanske finns ett minnesfragment kvar hos oss från vår tid i livmodern?
Jag har en bekant som klagade över att när hennes barn kom hem från dagis, så var hon tvungen att hyssja dem en god stund, de tog med sig sina dagisröster hem. Inte så konstigt – för att göra sig hörd bland de andra barnen i en ofta dåligt ljuddämpad miljö, var de alla tvungna att höja röstläget. Hur den här ljudmiljön påverkar barnen i förlängningen vet vi inte med säkerhet, annat än att nedsatt hörsel ökat hos barn och unga.
Jag går sällan på konserter och musikaler numera, jag har en förmåga att glömma öronpropparna hemma och då blir det inte njutbart. Jag frågade en ljudtekniker varför de måste ha så hög ljudvolym att publiken behöver öronproppar och fick svaret: Tja, vi ljudtekniker är nog alla mer eller mindre hörselskadade. Förut hörselskadades vi i industrin, nu får vi hörselskador av musik.
Ändå är musiken det ljud vi oftast njuter av. Vi har möjlighet att välja den musik som passar oss bäst för stunden. Med de nya telefonerna kan vi med Spotify ha musiken med oss överallt. Vi stoppar in hörlurarna och kopplar av och struntar i ljuden runtomkring oss. Lugn musik kan också påverka vårt tillfrisknande. Ändå är inte den inspelade musiken gammal. Forskare har lyckats återskapa mönster och tecken från en fonograf med hjälp av en dator. Nu kan man höra en kvinna som sjunger år 1860.
Hur kommer då koltrasten in i den här bilden? Den är känd för att kunna imitera ljud och vilket ljud kan väl vara bättre än att låta som en ambulans, när man vill dra uppmärksamheten till sig? Lika trevligt var det kanske inte för den engelska familjen, när ambulansen tjöt i deras trädgård kvart över fem varje morgon. Koltrasten höll på i tre timmar! Övriga fåglar i stadsparker är också betydligt högljuddare än sina släktingar på landet.
Jag hade inte hört uttrycket öronmaskar förut, även om jag är väl medveten om fenomenet. Det är de där musikslingorna som bara fastnar i huvudet och man inte kan bli av med. Ibland kan det vara en låt som man faktiskt gillar och då kanske det inte upplevs som störande, men när det är något som man faktiskt avskyr, då är det inte lika trevligt. Det här är något som låtskrivare och reklammakare försöker åstadkomma. Forskarna påstår sig med 80 procents säkerhet kunna avgöra om en musikslinga blir en öronmask eller inte. Skrämmande!
Ljud kan användas på många sätt. Musiken i affärer påverkar vår köplust och designas efter den kundkrets man vänder sig till. Ljud kan också användas i terrorsyfte, vilket Israel gjorde när de nattetid ljudbombade palestinierna med hörselskador och ångestattacker som följd.
Anders Mildner framför också teorin att infraljud kan ligga bakom spökupplevelser. Ljudet påverkar vår kropp, även om vi inte kan höra det, och ögongloberna vibrerar. Intressant teori – kanske kan man förklara UFO:n på samma sätt?
Det här ett mycket genomarbetat, engagerat och intressant inlägg av Anders Mildner.
Mottagen: 31 januari 2013
Anmäl textfel
