Ingen motståndsrörelse mot Nazityskland var så lyckligt lottad som norska hjemmefronten tack vare hjälp via den 160 mil långa gränsen mot Sverige, skriver Anders Johansson i sin nya bok om de båda broderländerna under andra världskriget.

Tysk transittrafik, järnmalmsexport till Hitlers vapensmedjor och andra eftergifter till regimen i Berlin har färgat en negativ bild av Sveriges förhållande till Norge. Men redan från ockupationens första dagar deltog enskilda svenskar aktivt i den norska motståndskampen trots samlingsregeringens strikta neutralitetspolitik de första krigsåren. Hjemmefronten fick hjälp av frivilliga soldater, småbönder, poliser, tullare, militärer och andra svenskar, främst i gränsbygderna.

Över 60 000 norska flyktingar kom till Sverige mellan 1940 och 1945. Men i motsatt riktning opererade sabotörer och commandos in i Norge från svenskt territorium. Dessutom korsades gränsen av norska agenter och kurirer, som de första krigsåren hotades av spionstraff i Sverige men senare samarbetade med försvarsstabens underrättelsetjänst till ömsesidig nytta.

I De glömda agenterna sätts en rad skiftande människoöden in i ett övergripande kronologisk sammanhang under de mörka krigsåren. Författaren breddar och fördjupar temat från sin förra bok om svensk-norska förhållanden under andra världskriget, för vilken han i Norge belönades med en kunglig förtjänstorden.

Om Anders Johanssons förra bok, Den glömda armén:

[] ett exempel på svensk journalistik när den är som bäst.
Erik Pierre, Svenska Dagbladet

ANDERS JOHANSSON (f. 1942) har varit journalist på Dagens Nyheter i 35 år, främst som utrikesreporter, bland annat som tidningens första utrikeskorrespondent i Afrika. På Fischer & Co har han tidigare utkommit med Den glömda armén (2005, 2008).

Redan från ockupationens första dagar deltog enskilda svenskar aktivt i den norska motståndskampen - trots samlingsregeringens strikta neutralitetspolitik de första krigsåren. I De glömda agenterna sätts en rad skiftande människoöden in i ett övergripande kronologisk sammanhang under de mörka krigsåren.

Ingen motståndsrörelse mot Nazityskland var så lyckligt lottad som norska hjemmefronten - tack vare hjälp via den 160 mil långa gränsen mot Sverige, skriver Anders Johansson i sin nya bok om de båda broderländerna under andra världskriget.

Tysk transittrafik, järnmalmsexport till Hitlers vapensmedjor och andra eftergifter till regimen i Berlin har färgat en negativ bild av Sveriges förhållande till Norge. Men redan från ockupationens första dagar deltog enskilda svenskar aktivt i den norska motståndskampen - trots samlingsregeringens strikta neutralitetspolitik de första krigsåren.

Över 60 000 norska flyktingar kom till Sverige mellan 1940 och 1945. Men i motsatt riktning opererade sabotörer och commandos in i Norge från svenskt territorium. Dessutom korsades gränsen av norska agenter och kurirer, som de första krigsåren hotades av spionstraff i Sverige men senare samarbetade med försvarsstabens underrättelsetjänst till ömsesidig nytta.

I De glömda agenterna sätts en rad skiftande människoöden in i ett övergripande kronologisk sammanhang under de mörka krigsåren. Författaren breddar och fördjupar temat från sin förra bok om svensk-norska förhållanden under andra världskriget, för vilken han i Norge belönades med en kunglig förtjänstorden.

"en läsvärd bok om de tusentals norrmän och svenskar som på olika sätt ställde upp i kampen mot nazismen"

Carl Johan Gardell, Upsala Nya Tidning, om De glömda agenterna

"[...] ett exempel på svensk journalistik när den är som bäst."

Erik Pierre, Svenska Dagbladet, om Den glömda armén

ANDERS JOHANSSON (f. 1942) har varit journalist på Dagens Nyheter i 35 år, främst som utrikesreporter, bland annat som tidningens första utrikeskorrespondent i Afrika. På Fischer & Co har han tidigare utkommit med Den glömda armén (2005, 2008).