LitteraturMagazinets recension
av Fem papperslösa kvinnors historier, Amalia Alvarez
En oerhört viktig och välgjord bok
Titeln är en aning missvisande, för det ryms många fler än fem berättelser inom pärmarna för den här boken – även om fem kvinnor står i centrum och får ge uttryck för sina berättelser om krig, flykt, resultatlöst asylsökande, sexuellt utnyttjande och misshandel.
Brukar du tänka på hur det skulle vara att leva som papperslös? Ständigt hotad av utvisning, rädd för polisen, för kontrollanterna i tunnelbanan, rädd för hela samhället som inte vill ha dig där. Utan rätt att leva tillsammans med dina barn, om de anses ha rätt att stanna. Rädd för vilket liv ditt barn kommer att få i det land du själv har flytt ifrån, om det inte har rätt att stanna. Ständigt utnyttjad av människor som vet att du inte kommer att kunna anmäla dem.
Tusen serier är ett projekt med avsändaren Seriefrämjandet och med syftet att visa på alla serietecknare som hittills inte har hörts. För hur kommer det sig att vi främst ser böcker av serietecknare som är svenska sedan massor av generationer tillbaka? Var är alla andra berättelser?
Nu har projektet lett till flera böcker och den första jag läser är "Fem papperslösa kvinnors historier" av Amalia Alvarez.
Vi får läsa om Luz Maria, som föder en dotter när hon lever som papperslös i Sverige. En svensk man tar på sig föräldraskapet och barnet blir därmed svensk medborgare, men mamman riskerar fortfarande utvisning. Hon bestämmer sig för att ta med dottern till Bolivia och därifrån ansöka om att båda två ska få komma till Sverige och återförenas med pappan – en process som kan ta två år.
Under vistelsen i Bolivia blir dottern allvarligt sjuk och hon har bara rätt till vård i ett enda land: Sverige. Mamman tvingas skicka sin tvååriga dotter till pappan i Sverige – och därmed är allt förstört. Migrationsverket anser att om hon kan skicka iväg dottern så är dottern inte beroende av sin mamma och mamman behöver inte komma till Sverige.
Varje gång jag hör en sådan berättelse är det som första gången, hur många gånger jag än har hört lika orimliga och omänskliga beslut. Det går aldrig att upphöra att förvånas över den dödliga logiken som kanske fungerar i text på ett papper, men aldrig i en värld av blod och liv.
Här finns dessutom andra, lika drabbande röster. En kvinna berättar om hur hon måste ha sex med sin arbetsgivare för att få lön. Hur hon måste ha sex med sin hyresvärd för att få bo kvar. En annan kvinna har blivit utnyttjad hela vägen till Sverige och kan berätta om den maffia som ligger bakom människosmuggling, vad de gör med människor som försöker fly. Andra kan berätta om fru-import, där en svensk man gifter sig med en kvinna som då måste vara gift med honom i två år innan hon får rätt att stanna om de går skilda vägar. De två åren innebär en utsatt situation med stor risk för misshandel.
En kvinna som befinner sig i just den situationen kan berätta om hur hennes psykolog uppmanade henne att lämna mannen, utan att förstå att hon då måste lämna Sverige. När hon inte genast lämnade sin man drog psykologen slutsatsen att hon ville bli misshandlad och avbröt behandlingen.
Det är mycket hårresande hemskt som kommer fram i ljuset genom Alvarez bok, som är skriven parallellt på svenska, spanska och engelska. Samtidigt är författarens solidaritet total mot människor, och särskilt kvinnor, i en utsatt situation. Berättandet är i hög grad textbaserat, men Alvarez konstnärliga teckningar ger andra dimensioner till det som sägs.
Allt som allt blir detta en oerhört rik bok om ett fattigt land som inte har råd att erkänna människors mänsklighet. Alla som är intresserade av Sverige borde läsa "Fem papperslösa kvinnors historier". Sedan kan vi ta en diskussion om vad vi egentligen har byggt upp för system - och hjälpas åt att rasera det.
Mottagen: 11 oktober 2013
Anmäl textfel
