Denna bok innehåller en koncis redogörelse av debatten om kvantitativa och kvalitativa metoders relativa fördelar. En stor del av diskussionen kring dessa metoders lämplighet och användbarhet handlar om insamling, bearbetning och tolkning av data. Det är nu mer eller mindre vedertaget att metodologiska och epistemologiska problem är intimt sammanflätade. Bokens författare ger en klar redovisning av relevanta filosofiska frågeställningar, väl medveten om att detta är ett område som de flesta samhälls- och beteendevetare inte känner särskilt väl till.

Ofta har skillnaderna mellan kvantitativ och kvalitativ metod utmålats i hätska ordalag och inte sällan har de framställts som oförenliga. Denna bok argumenterar på ett nyanserat sätt för skillnaderna mellan angreppssätten och undersöker möjligheterna till en kombination med utgångspunkt i vad forskare faktiskt gör. Författaren illustrerar sina argument med exempel från ett brett urval av samhällsvetenskapliga perspektiv. Boken lämpar sig därför väl för studier inom flera samhällsvetenskapliga discipliner, framför allt sociologi, statsvetenskap, socialt arbete och organisationsstudier.